Feed your head

idag har jag gjort absolut ingenting. jag har gått till köket och tänkt. rajdidaj londonlondon
sen har jag gått tillbaka till mitt rum och tänkt londonlondonlondonlondonlondonlondon
sen har jag suttit med moltas och diskuterat bästa tillvägagångssätt i londonlondonlondon

sannolikheten att jag är sjukt less på london innan jag har kommit dit är överhängande.... haha nej. men jag kan inte hålla mig i skinnet och sitta stilla och vänta på den 29 januari. det är om tvåhundra år. tvåhundra år av ren och skär längtan. gah, ju mer jag tänker på det desto mer vill jag bara hoppa på sängen av extatisk lycka. det är som att jag konstant hör melodibiten i rövarkungens ö spelas i bakgrunden. jag är inte avundsjuk på australien och fannie och kerra, inte på peter och wille och inte anja och frida och deras fucking VIETNAM(obsobsobsobsosbosbos)sresa. haha. (kanske en gnutta) och jag är bara liiite avundsjuk på ida och hennes american dream. men det är av andra och fullkomligt oskyldiga skäl... ;) plus att dessutom vem får jobb som partypromoter och får betalt för att vara ute all night long och dansa? jag skulle döda för det jobbet.