Feed your head

jag dör. jag är obotligt drabbad av "blistörtförälskadiomöjligamänsyndromet" och jag förstår inte ens själv vad jag för tillfället ser i denne osnygge daniel craig. en fyrkantig totalcharmig ful pussmunsman med isblå blick. jag vet inte, men jag kom på mig själv med att sitta och småfnissa hela filmen såfort han öppnade munnen. och då menar jag verkligen HELA filmen. det är manligheten, det är det. det kan faktiskt inte tagas ifrån honom. han är manlig ut i fingerspetsarna och dte kanske är mitt hemliga underliggande begär som tar sig upp i det undermedvetna och slår sig loss. jag vet inte men jag gillar inte att vara olyckligt kär det är jobbigt och det gnager på mig. speciellt när han inte ens ser bra ut, hur kan man då vara kär i någon? haha, mog542323. jag kan ju inte gå på den fina insidan. jag känner ju inte ens karln för sjutton. eller jo dte är klart jag gör. haha dessutom har han ju ett förnamn som för upp gamla minnen till ytan. ROAAARrrrrrr. jag är så fucked up dum när jag blir såhär så jag tar nu officiellt inte ansvar för vad jag gör eller säger rörande herr craig. (om han tex skulle dyka upp vid I20 någnstans..HAHA. åh jag ska begrava mig och de kvickt) eller så blir jag skådis. aja, jag ska i alla fall sova på saken om jag kan.