Feed your head

jag snöt precis ut två tredjedelar av min hjärna. det var något av det vidrigaste som har hänt mig. och det var verkligen hjärnsubstans och inte snor. men nu kan jag typ andas genom näsan i alla fall. jag fattar inte vad grejen är med att man, okej jag trodde att alla gjorde det men det är möjlgt att det bara är jag då, alltid kollar i snoräckelpapperet efter att man har snytit sig. asså verkligen varenda gång. innerst inne finns det tydligen ett självhävdelsebehov som måste veta vad man har presterat. jag har verkligen tänkt på det varenda gång jag har snytit mig de senaste två veckorna och jag har gjort exakt likadant varenda gång, helt automatiskt. alternativt så är det en skyddsreflex utav kroppen för att se till så att man inte snyter ut just sin hjärna, vilket jag nyss gjorde. därför borde det isf komma någon spännande efterföljd nu. dumdumduuum

jag har alldeles för lite att göra. alldeles för lite. god natt