Feed your head

Åh det är vår. Jag känner mig korkat glad. Solen är som en stor, gul sprängladdning och jag vill bara kolla på den. Bränna ut mina ögon av glädje.Och grääs, jag ska klä mig i vitt och gå ut och rulla mig i gröngräset tills jag är en stor grönska och då ska jag klä av mig och springa naken i vattenspridare som en liten bäbis. Jag skrapade bort ett födelsemärke igår och trodde nästan att jag skulle förblöda i sängen men när jag kollade idag så var det fortfarande kvar. Det kände somrigt på något vis.

Ida sår fina små tankefrön i min hjärna. Helst vill jag bara att alla ska komma och så kan vi tända en gigantisk brasa och dricka folle och vara vänner och prata om sånt som man kan prata om med vänner och mysa och skratta och värma kalla händer i brasvärme och anorakar och skrubbsår och kliva i pölar som man inte ser men det spelar ingen roll för man fryser ändå inte och surkissvårlukten och aska och rök och mamma eldar på gården och bjuder alla på korv med bröd och jag får sojakorv och utflykt till kont och alla protesterar men det blir mysigt i alla fall och älven och fika och cykla och cykla ned i älven och äta bullar och stugan och london och människor överallt och man behöver inga kläder och man fryser inte och ingen säger åt en att man måste ta på sig långkalsonger och jag hatar långkalsonger men inte ens det kan ta ned mig på jorden för jag hänger med solen och vi är bästa vänner